Columbus

Mannen Christofer Columbus

Columbus

Christofer Columbus föddes 1477 i norditalienska i staden Genua. När Columbus bara var 14 år fyllda var första gången han satte sin fot på ett fartyg. Han gav sig redan som ung iväg på en resa ut på okänt vatten. Ärendet var att han skulle hjälpa sin far att sälja tyger i främmande länder och handla med dåtidens fina varor. Redan då bestämde Columbus att han inte ville bli köpman utan det var havet som lockade. Att ge sig ut på öppet vatten för att upptäcka nya kontinenter och resa till exotiska platser var vad han drömde om redan som ung. Columbus gav sig tidigt iväg till en hamnstad i Portugal, tätt följd av sin yngre bror som också ville följa sin dröm att bli en känd kartritare. I hamnstaden träffade Columbus en ung dam och han gjorde ett strategiskt giftemål med ungmön som kom från en fin sjöfartsfamilj med stort inflyttande i staden. Columbus och hans fru fick en son tillsammans men bara fem år senare gick hans fru bort efter en tung lång sjukdomstid. Han gifte aldrig om sig men han inledde en relation med en annan ung kvinna han träffade i samma stad. Han fick aldrig några fler barn till hans död 1506. Resan dit blev en vändpunk i Columbus liv vilket gjorde att han visste att han ville ut och upptäcka. Därefter började han sitta och kolla på sjökort och kartor som hans bror försåg honom med för att hitta möjliga vägar att ta sig till nya kontinenter ut över Atlanten. Columbus söker äventyr, rikedom och berömmelse och denna dröm levde kvar för denna unge man länge. men inte förrän flera år senare blev drömmen möjlig för den unge nyfikne Columbus. Columbus vändpunkt

==Columbus resa== till att bli en känd upptäckare var inte kort, utan han fick kämpa i flera år för att komma så långt han gjorde. 25 år fyllda var han närmare sin dröm än någonsin men en så lång upptäcksresa var inte gratis att genomföra. Så nu var det högtid att finna någon som ville finansiera hans planerade upptäcksresa. Efter giftermålet blev Columbus en rätt känd man i den lilla hamnstaden så han försökte på många håll finna någon som ville sponsra hans resa. När Portugiserna inte ville sponsra hans planerade resa försökte han istället få in en fot i Spanska hovets dörrar. Detta lyckades han inte med på egen hand men med hjälp av sin nyfunna frus far fick Columbus kontakter i den tidens högadel i Spanien. Inte heller där blev hans idé hyllad. De fann hans idé som galenskaper. De flesta skrattade åt vad de trodde skulle bli en dödsfärd ut på okänt hav, men tillslut efter mycket uppvaktning och övertalning fick Columbus tillslut finansierat resan av ett kungapar, Ferdinand av Aragonien och Isabella av Kastilien. Han fick både ett eget skepp som han namngav till Santa Maria och två till mindre skepp med besättning och nödvändigheter för att klara en lång segling över Atlanten.

Kasta ankare mot nya kontinenter

1492 den 6 september kastade tre tungt lastade skepp ankare från en liten hamn på Portugals kust. Columbus förväntade sig att på resan hitta skatter och dyrbara varor som tyger och kryddor som på den tiden var lika dyrbart som guld. Resan gick som planerat ur hamn och Columbus skepp åkte ut seglandes över Atlanten mot var han trodde skulle vara Indien. En tuff och lång resa hade han och hans besättning framför sig. Det var inte helt lätt och riskfritt att ta sig från Lissabon i Portugal vidare väster ut, ca 600 mil väster om Kanarieöarna. Resan gick som de hoppats bra och efter en lång segling hände det som Columbus och hans besättning väntat på. Den 12 oktober strax efter midnatt hörde man ropen land i sikte från utsiktstornet och visst var det land de såg framför sig. Så en trött och hungrig besättning steg i land på vad för dem var en helt ny kontinent. Det var detta Columbus hela tiden trott på och nu var de äntligen på torra land igen. Men det de såg var inte alls vad de förväntat sig.

Förhållandena under resan

Tre skepp fullastade med den tidens fina varor som skorpor, vatten, vin, torkat kött, levande boskap som höns och grisar. Detta skulle räcka för flera veckor om inte månader för en hel besättning på 90 man. Hur svår resan skulle bli berodde på vädret som helt styrde hur riskfull en resa kunde bli. Ibland var det lätt att finna vägen på det öppna havet när vädret tillät det. Men var det en disig och dimmig dag var det ofta svårare att hitta med bara en karta och kompass tillhands. Även vinden hade stor betydelse hur förhållandena såg ut. Ibland var det medvind och då tog man sig lätt fram på havet men om det däremot var motvind var det svårt att styra de stora skeppen. På så öppet hav kom det oftast oväntade oväder som kunde komma från ingenstans och som förvärrade en redan tuff resa. Det fanns även annat motstånd än vädret att möta. Då havet var fullt med andra skepp så var man var ofta ett lätt bytte för rövare som plundrade skeppen på nyfunna skatter och varor som fanns ombord. Det hände även att besättingen ombord hamnade i händerna hos rövarna som härjade på det öppna blå. Klarade man dessa svåra förhållanden var även svält och sjukdomar en stor faktor till hur många av besättingen som åter kom hem igen. Man kan säga att en resa ut över Atlanten inte var helt riskfylld och det var bara kaptenen ombord på skeppet som hade en hytt att gå in i och resterande besättning fick utstå både regn och kyla och hård förhållanden.

Mötet med urbefolkningen

Vad Columbus och alla andra trodde skulle finns på ön visade sig vid första mötet vara helt fel. Folk spekulerade en del om vad som fanns i det okänd folk trodde att det skulle finnas stora rikedomar på ögrupperna. Men även att folkgruppen skulle se ut som något från gammal folktro och berättelser. De förväntade sig att lokalbefolkningen skulle ha sagoliknade utseende med bara ett ben med en stor fot som de hoppade runt på. När Columbus och besättingen gick i land blev de minst sagt förvånade. Han förundrades av hur vackra folketgruppen egentligen var med en mörkare hudton och lite grövre karaktärsstarka drag. Folket som bodde där hade aldrig tidigare sätt ljusa människor men de var mycket nyfikna och välkomnade trotts deras olikheter. Lokalbefolkningens primitiva sätt att leva stämde inte in i bilden på deras egna levnadsätt. Columbus och sin besättingen tog i land gåvor för att bemöta lokalinvånarna på rätt sätt och vin och mat togs i land. Trotts att de inte kunde kommunisera så bra på grund av språkliga skillnader fick de bra kontakt med varandra och satt länge runt elden med vin och dans. Tyvärr var gåvorna inte det enda de tog med sig från Portugal utan sjukdomar följde också med de 90 männen ombord. Denna resa blev i all grad lyckad och Columbus återvände hem med huvudet högt efter en så lyckad resa. Berömmelsen blev stor som förväntat och Christofer Columbus blev en man att minnas och känd som en av sin tids kändaste upptäckare. Columbus trodde enda till sin död att det var Indien han hittat även Om kontinenten idag är kallad Amerika. Idag är Columbus namn inte lika förknippad med en känd upptäckare. Han talas om som en brutal som drevs av hunger för rikedomar. Senare resor han gjorde bemötte man inte folket med samma vänlighet. Han kom tillbaka med vapen och inte gåvor. På de resorna kom han och bettingen tillbaka och plundrade mördade männen och våldförde sig på kvinnorna. De hade ingen chans mot vapnen utan blev snabbt bort jagade från sitt egna hem som Columbus sa sig upptäckt. Skatter som guld och berömmelse drev denna man till denna grymma handling. Idag hyllas inte Columbus i folks munnar utan ses som sin tids grymma man.

tillbaka till Focus Europa under renässansen